Det gör ont i mitt hjärta...

Öppnade posten igår från Åmåls kommun. Det var en bekräftelse på att Nea fått plats på fritids och att Alfons fått plats på dagis. Jag fick ont, ångest och tårögda ögon, min lilla, lilla prins. FAN! Jag vill inte! Han är inte redo-jag är INTE REDO!

Sanningen är att det inte finns många dagar kvar att ta ut. Pga P's skada iknät och för att få ekonomin att gå ihop när två personer lever på försäkringskassan var jag tvungen att använda nästan alla dagar i månaden. Jag har sparat några så att vi kan få vara hemma allihopa under jul. Men jag mår så dåligt över att behöva lämna honom på dagis så tidigt, det känns fel, orättvist mot honom och mig!

Nea däremot längtar till fritids, hon var så sur när hon var tvungen att sluta för att jag gick hemma på havandeskap förra året.

Jag tycker även att det är mkt konstigt att jag inte fått veta vart jag ska arbeta. Måste verkligen jobba för att få en fast placering. Min dröm vore verkligen ett 7-16 arbete... inga helger och alltid hemma på kvällen.